2014-01-25 Pressrelease: Dansmaskiner - från Léger till Kraftwerk

Dansmaskiner - från Léger till Kraftwerk

Moderna Museet inleder konståret 2014 med utställningen Dansmaskiner – från Léger till Kraftwerk. Utställningen tar fasta på modernisternas fascination för maskinen och den mekaniska vardagen, och upptäcker också hur samtida Kraftwerk utforskat relationen mellan människa och maskin.

Under 1900-talets första decennier växte det industriella, mekaniserade samhället fram. De italienska futuristerna förkunnade en ny tid, med industrin och dess maskiner som estetiskt ideal. I Paris, centrum för det europeiska avantgardet, var konstnärer som Fernand Léger (1881-1955) och Sonia Delaunay-Terk (1885-1979), och poeter som Blaise Cendrars (1887-1961) och Guillaume Apollinaire (1880-1918) bland de första att använda moderniteten – och den moderna staden – som motiv. Som i Aleksandra Eksters (1882-1949) uppbrutna landskap Venezia (1915), där stadens konstraster och speglingar lyfts fram. Samtidigt blev film, koreografi och dans centrala för att skildra rörelsen, energin och dynamiken i den nya tiden. Scenen fungerade som ett laboratorium där vilda idéer kunde förverkligas i stor skala och i samklang med de andra konsterna. Rolf de Marés (1888-1964) danskompani Ballet Suédois och Sergej Diaghilevs (1872-1929) Ballet Russes drog till sig tidens främsta konstnärer och satte upp banbrytande föreställningar till rasande modern musik.

 

(Bild vänster: Besökaren Cristina Funke tyckte att utställningen var absolut intressant. Alla kommer garanterat gilla detta.)

Alltsedan första världskriget förkastade konstnärer akademiens traditioner och sökte sig mot en ny realism grundad på principer om organisation, struktur och rytm, hämtade från industrin. Maskinen blev en modernistisk ikon, och anonyma ingenjörer sågs som tidens sanna konstnärer. I en era av massproduktion och det ”löpande bandet”, blev också den mänskliga kroppen mekaniserad. I uppbrutna collage och måleri med instruktionsböcker som förlagor, porträtterade Francis Picabia (1879-1953), Marcel Duchamp (1887-1968) och Gösta Adrian-Nilsson (1884-1965) kroppar reducerade till
maskinlika objekt.

Som electropionjärer har Kraftwerks grundare Ralf Hütter och Florian Schneider sedan 1970 skapat futuristisk, elektronisk musik genom syntetiska ljud och röster, avskalad talsång och monoton, industriell rytm i sin Kling Klang Studio i Düsseldorf. Med roboten som konstnärligt alter ego och visuella 3-D-element har de i multidisciplinära projekt och performances utforskat relationen mellan människa och maskin. 3-D-installationen från 2103 refererar till Kraftwerks albumsamling The Catalogue 12345678.

- Där det tidiga avantgardet ville skapa en ny konst för ett samhälle i hastig förändring, producerar Kraftwerk ljudbilder för 2000-talet och vår digitala samtid, säger curator Jo Widoff

Dansmaskiner – Från Léger till Kraftwerk presenterar närmare femtio verk från Moderna Museets samling tillsammans med centrala inlån från bland andra Dansmuseet i Stockholm och Centre Pompidou i Paris. Måleri, teckning och rörlig bild från 1911 till 1934 visas med fotografi ur samma epok, samt ett antal unika fotogravyrer av Eadweard Muybridge (1830-1904) från 1887. Verk av konstnärer som bland andra Giacomo Balla (1871-1958), Aleksandra Ekster, Viking Eggeling (1880-1925), Fernand Léger och Francis Picabia.

Utställningen är ett samarbete med Dansmuseet – Museum Rolf de Maré Stockholm.

Utställningen stöds av Deloitte